Ödesgudinnorna uppträder i tre mytologier, och alla tre har lämnat spår i svenska korsord. I norden är det nornorna Urd, Verdandi och Skuld, i Grekland moirerna Klotho, Lachesis och Atropos, och i Rom parcerna. Gemensamt för dem alla är att de spinner och väver människornas livstrådar – och att inte ens gudarna kan ändra deras beslut.
Här är svaren sorterade efter antal bokstäver, med förklaring av vem som är vem. Har du redan några bokstäver kan Korsordshjälpen längst upp visa vilka namn som passar i ditt rutfält.
Alfabetisk lista med ödesgudinna i korsord
Alfabetisk lista över de vanligaste svaren på ledtråden ödesgudinna:
Korsordshjälpen
Skriv in de bokstäver du redan har och använd _ för tomma rutor (till exempel s__l) – så visar verktyget vilka svar på sidan och vilka andra svenska ord som passar i mönstret.
| Möjliga svar | Bokstäver | Ordförklaring |
|---|---|---|
| ANANKE | 6 | Den grekiska gudinnan för nödvändighet – den kraft som enligt myten står över även gudarna. |
| ATROPOS | 7 | Den moira som klipper av livstråden. Namnet betyder den obönhörliga. |
| FORTUNA | 7 | Romersk lyck- och ödesgudinna, ofta avbildad med hjul, roder eller ymnighetshorn. |
| KLOTHO | 6 | Den moira som spinner livstråden. Namnet betyder spinnerskan. |
| LACHESIS | 8 | Den moira som mäter ut livstrådens längd. |
| MOIRA | 5 | Grekisk ödesgudinna. Ordet moira betyder ordagrant ”del” eller ”lott”. |
| MOIRER | 6 | Pluralformen – de tre grekiska ödesgudinnorna tillsammans. |
| NEMESIS | 7 | Grekisk gudinna för vedergällning, den som utmäter det öde en människas övermod förtjänar. |
| NORN | 4 | Fornnordisk singularform av norna – en av de nordiska ödesgudinnorna. |
| NORNA | 5 | Svensk singularform. På modern isländska har ordet glidit över till att betyda häxa. |
| NORNIR | 6 | Den fornnordiska formen av nornor, ödesgudinnorna vid Urds brunn. |
| NORNOR | 6 | Pluralformen av norna, de tre nordiska ödesgudinnorna. |
| PARCA | 5 | Romersk ödesgudinna. Ursprungligen fanns bara en enda Parca. |
| PARCE | 5 | Singularformen av parcer, de romerska ödesgudinnorna. |
| PARCER | 6 | Pluralformen av parca, de romerska ödesgudinnorna. |
| SKULD | 5 | Den tredje nornan, som representerar det som ska komma. Ordet är samtidigt vanlig svenska för det man är skyldig – en klassisk korsordsfälla. |
| SPINNERSKA | 10 | Ödesgudinnorna spinner livets tråd; bilden är gemensam för nornor, moirer och parcer. |
| TYCHE | 5 | Den grekiska gudinnan för slump och öde, romarnas Fortuna. |
| URD | 3 | Den första av de tre nornorna. Namnet Urðr kommer av isländskans ord för öde och är släkt med engelskans wyrd. |
| VERDANDI | 8 | Den andra nornan, som står för det som just nu blir till. Namnet betyder vardande. |
| ÖDESGUDINNA | 11 | Själva samlingsordet, som ibland efterfrågas i sin helhet i längre rutfält. |
| ÖDESMAKT | 8 | Den kraft som bestämmer ödet – svaret när ledtråden inte pekar på en gestalt. |
Svar efter antal bokstäver
Vet du hur många rutor svaret ska fylla, kan du gå direkt hit. Varje ord är räknat, inte uppskattat:
- 3 bokstäver: URD
- 4 bokstäver: NORN
- 5 bokstäver: MOIRA, NORNA, PARCA, PARCE, SKULD, TYCHE
- 6 bokstäver: ANANKE, KLOTHO, MOIRER, NORNIR, NORNOR, PARCER
- 7 bokstäver: ATROPOS, FORTUNA, NEMESIS
- 8 bokstäver: LACHESIS, VERDANDI, ÖDESMAKT
- 10 bokstäver: SPINNERSKA
- 11 bokstäver: ÖDESGUDINNA
De tre nordiska nornorna
Nornorna sitter vid Urds brunn under världsträdet Yggdrasil och bestämmer människornas öden. Deras namn bildar ett tidsförlopp: Urd är det som varit, Verdandi det som blir till just nu, och Skuld det som ska komma.
Just Skuld är värd att lägga märke till i korsord. Ordet är samtidigt vardaglig svenska för en obetald räkning, och korsordsmakare älskar den sortens dubbeltydighet. Är ledtråden mytologisk är det nornan som avses.
Moirerna och parcerna — samma roll, olika namn
De grekiska moirerna delar arbetet mellan sig som ett hantverk. Klotho spinner livstråden, Lachesis mäter ut dess längd och Atropos klipper av den. Ordet moira betyder just ”lott” eller ”del” – den del av livet var och en tilldelats.
Romarnas parcer fyller exakt samma funktion. Precis som grekerna först bara kände en enda Moira tycks romarna ursprungligen ha haft en enda Parca. Att gudinnorna blev tre är alltså en senare utveckling i båda kulturerna.
Tips för att lösa ödesgudinna i korsord
- Tre bokstäver är URD, den första av nornorna.
- Fem bokstäver ger NORNA, SKULD, MOIRA, PARCA, PARCE eller TYCHE.
- Nämner ledtråden Grekland söker du KLOTHO, LACHESIS eller ATROPOS.
- Är ledtråden nordisk är det URD, VERDANDI, SKULD, NORNA eller NORNIR som gäller.
- Kom ihåg att SKULD också betyder en obetald räkning – läs ledtråden noga.
Vanliga frågor om ödesgudinna i korsord
Vilket är det vanligaste svaret på ödesgudinna i korsord?
NORNA på fem bokstäver är det vanligaste svaret i svenska kryss, följt av URD på tre. Handlar ledtråden om grekisk mytologi är MOIRA det motsvarande svaret.
Vad heter de tre nornorna?
Urd, Verdandi och Skuld. Namnen står för det som varit, det som blir till just nu och det som ska komma.
Vad heter de grekiska ödesgudinnorna?
Moirerna: Klotho som spinner livstråden, Lachesis som mäter ut dess längd och Atropos som klipper av den. Deras beslut kunde inte ändras, inte ens av gudarna.
Är parcer och moirer samma sak?
De motsvarar varandra. Parcerna är den romerska mytologins ödesgudinnor och fyller samma roll som grekernas moirer – de väver livets väv för varje människa från födsel till död.