Ett versmått är det mönster av betonade och obetonade stavelser som en dikt är byggd av. Ledtråden är tacksam i korsord eftersom facktermerna kommer i alla längder – från fyra bokstäver till tretton.
Är rutfältet sju rutor långt är KNITTEL det vanligaste svaret. Nedan står versmåtten i bokstavsordning med en förklaring av rytmen i vart och ett, och längre ned en översikt efter antal bokstäver. Har du redan några bokstäver kan Korsordshjälpen längst upp filtrera fram dem som passar.
Alfabetisk lista med versmått i korsord
Alfabetisk lista över de versmått och versfötter som förekommer i korsord:
Korsordshjälpen
Skriv in de bokstäver du redan har och använd _ för tomma rutor (till exempel s__l) – så visar verktyget vilka svar på sidan och vilka andra svenska ord som passar i mönstret.
| Möjliga svar | Bokstäver | Ordförklaring |
|---|---|---|
| ALEXANDRIN | 10 | Sextaktig jambisk vers med fast paus i mitten. Den franska klassicismens huvudvers. |
| ANAPEST | 7 | Versfot med två obetonade stavelser följda av en betonad. Ger en framåtdrivande rytm. |
| BLANKVERS | 9 | Orimmad jambisk femtakt. Shakespeares dramer är skrivna på blankvers. |
| DAKTYL | 6 | Versfot med en betonad och två obetonade stavelser. Bygger hexametern. |
| DIKTFORM | 8 | Formen en dikt är gjuten i. |
| DISTIKON | 8 | Strofpar av en hexameter följd av en pentameter. Den klassiska formen för epigram. |
| DROTTKVÄTT | 10 | Det fornnordiska skaldeversmåttet med åtta rader per strof, hårt bundet av stav- och inrim. |
| FORNYRDISLAG | 12 | Det fornnordiska versmått som eddadikterna Voluspa och Havamal är skrivna på. |
| HAIKU | 5 | Japansk diktform på tre rader med fem, sju och fem stavelser. |
| HEXAMETER | 9 | Versmått på sex daktyler per rad. Homeros Iliaden och Odysséen är skrivna på hexameter. |
| JAMB | 4 | Versfot med en obetonad stavelse följd av en betonad – det vanligaste mönstret i svensk vers. |
| KNITTEL | 7 | Medeltida versmått med fyra betoningar per rad och parrim. Erikskrönikan är skriven på knittel. |
| LIMERICK | 8 | Skämtsam femradig diktform med rimflätningen aabba och fast rytm. |
| METER | 5 | Det grekiska ordet för mått – själva fackordet för en verss rytmiska mönster. |
| METRIK | 6 | Läran om versmått – den gren av poetiken som beskriver rytmens regler. |
| PENTAMETER | 10 | Femtaktig vers som i den klassiska poesin utgör distikonets andra rad. |
| RYTM | 4 | Det versmåttet reglerar. |
| SONETT | 6 | Diktform på fjorton rader, oftast i jambisk femtakt och med fast rimflätning. |
| SPONDÉ | 6 | Versfot av två betonade stavelser. Används för att bromsa rytmen i en hexameter. |
| STROFFORM | 9 | Mönstret för hur raderna grupperas i strofer. |
| TAKT | 4 | Den övergripande rytmen i en vers; används i korsord som allmänt svar när ledtråden är löst hållen. |
| TERZIN | 6 | Strofform på tre rader med kedjerim, känd från Dantes Den gudomliga komedin. |
| TETRAMETER | 10 | Vers på fyra takter per rad. |
| TROKÉ | 5 | Versfot med en betonad stavelse följd av en obetonad. Motsatsen till jamben. |
| VERSBYGGNAD | 11 | Hela verskonstruktionen – mått, rim och strofform. |
| VERSFORM | 8 | Den övergripande formen för en dikt, till skillnad från själva versfoten. |
| VERSFOT | 7 | Den minsta rytmiska enheten i en vers, byggd av två eller tre stavelser. |
| VERSIFIKATION | 13 | Konsten och läran att skriva bunden vers; används som allmänt svar på ledtråden. |
| VERSSLAG | 8 | Svenskt ord för versmått. |
Svar efter antal bokstäver
Vet du hur många rutor svaret ska fylla, kan du gå direkt hit. Varje ord är räknat, inte uppskattat:
- 4 bokstäver: JAMB, RYTM, TAKT
- 5 bokstäver: HAIKU, METER, TROKÉ
- 6 bokstäver: DAKTYL, METRIK, SONETT, SPONDÉ, TERZIN
- 7 bokstäver: ANAPEST, KNITTEL, VERSFOT
- 8 bokstäver: DIKTFORM, DISTIKON, LIMERICK, VERSFORM, VERSSLAG
- 9 bokstäver: BLANKVERS, HEXAMETER, STROFFORM
- 10 bokstäver: ALEXANDRIN, DROTTKVÄTT, PENTAMETER, TETRAMETER
- 11 bokstäver: VERSBYGGNAD
- 12 bokstäver: FORNYRDISLAG
- 13 bokstäver: VERSIFIKATION
Versfötterna — de fyra grundmönstren
Nästan all bunden vers i väst bygger på fyra versfötter. Jamben är obetonad-betonad och låter naturligt på svenska: en gång i vår. Trokén är dess spegelbild, betonad-obetonad, och ger ett hårdare anslag.
Daktylen har en betonad och två obetonade stavelser och driver rytmen framåt i tre steg, medan anapesten vänder på ordningen. Dessutom finns spondén, två betonade stavelser i rad, som mest används för att bromsa en hexameter på ett bestämt ställe.
Från hexameter till knittel
De längre svaren på den här ledtråden är hela versmått, inte enskilda versfötter. Hexametern är sex daktyler per rad och bär den grekiska eposdiktningen. Sätts en pentameter under den bildas ett distikon, epigrammets form.
Norden har egna mått. Fornyrdislag bär eddadikterna, medan drottkvätt är skaldediktningens strängt bundna versmått med åtta rader per strof. Från medeltidens Sverige kommer knitteln, fyra betoningar per rad med parrim – formen i Erikskrönikan.
Tips för att lösa versmått i korsord
- Fyra rutor ger JAMB eller TAKT.
- Fem rutor ger HAIKU, METER eller TROKÉ.
- Sju rutor ger KNITTEL, ANAPEST eller VERSFOT – KNITTEL är vanligast.
- Står det latinskt eller antikt i ledtråden söker du HEXAMETER, PENTAMETER eller DISTIKON.
- Är ledtråden nordisk eller fornnordisk är svaret DROTTKVÄTT eller FORNYRDISLAG.
Vanliga frågor om versmått i korsord
Vilket versmått har 7 bokstäver?
KNITTEL är det vanligaste svaret. Andra versmått på sju bokstäver är ANAPEST och VERSFOT. Knittel är ett medeltida versmått med fyra betoningar per rad och parrim.
Vad är skillnaden mellan versmått och versfot?
En versfot är den minsta rytmiska enheten, byggd av två eller tre stavelser – till exempel jamb eller daktyl. Versmåttet är mönstret för hela raden, till exempel hexameter, som består av sex daktyler.
Vilket versmått är vanligast i svensk poesi?
Jamben. Den obetonade följd av den betonade stavelsen ligger nära svenskans naturliga satsrytm, och blankvers – orimmad jambisk femtakt – är den form som dominerar svensk versdramatik.
Vad är knittel?
Ett medeltida versmått med fyra betoningar per rad och parrim, där antalet obetonade stavelser är fritt. Erikskrönikan från 1300-talet är det viktigaste svenska exemplet.